Jag får damp på att hon däruppe springer ner i trappen och stänger av routern HELA HELA HELA tiden, så att jag gång på gång måste starta om datorn. Vad är problemet? Det kostar ju inte direkt mer att ha den igång?

Jaja, strunt samma. Jag har en tendens att typ bara uppdatera på torsdagar? Antar väl att det typ är den lugnaste kvällen på hela veckan och att det förmodligen är därför. Denna vecka har jag tränat varje dag! På grund av det tar jag mig en välbehövlig paus imorgon bara för att jag ska kunna komma hem till hallsta en timme tidigare. Det gör jag rätt i.

Om man skulle beskriva den gångna skolveckan på ett känslomässigt plan så skulle det rätta ordet för den beskrivningen vara bergochdalbana. Jag har känt mig glad, arg, ledsen, sprallig, negativ, positiv, uppgiven, frustrerad, stressad, ja alla möjliga känslor. Skit jobbigt har det varit. Dessutom har veckans hemlängtan varit näst intill outhärdlig. Det har varit stunder där jag bara velat slänga mig på tåget för att kunna komma hem till min pojkes mjuka famn och hemmets trygga tillvaro. Jag hatar när jag känner så, för jag vill inte ha den känslan. Jag vill kunna se mer positivt på att vi är ifrån varandra än vad jag kunnat göra den här veckan. För innerst inne vet jag att det bara är positivt för vårat förhållande. Jag har verkligen lagt märke till hur man uppskattar varje extra sekund man får tillsammans, på måndagmorgonen innan jag åker iväg, en miljon gånger mer nu än förut. Varje stund blir så värdefull och det enda man vill göra på helgen är att vara tillsammans. För att liksom kunna ladda upp batterierna till veckan.

Jag är expert på att skriva jättelånga inlägg?
Men en sak jag bara måste berätta om var när jag åkte hem från skolan idag...

När jag och Lovisa stod vid Fridhemsplan och väntade på tunnelbanan mot Hässelby, så hör vi någon som skriker med helt seriöst det gällaste, skarpaste och högsta skriket jag någonsin hört lite längre ner på perrongen. Vi såg inte vem det var och trodde att det typ var någon som höll på att skoja eller nånting. Men när vi precis rullat iväg så kommer det en människa längre bakom oss i gången mellan sätena och skriker "HAAAALLÅÅÅÅÅÅÅ" med samma gälla skrik. Jag tittar automatiskt efter vem det är som håller på å dampar och ser en människa med glasögon, skäggstubb, mössa och endast vanliga inomhuskläder på sig fast det är mitt i vintern. Och vad tror ni han gör? Han kommer fram till mig och Lovisa och lutar sig sen emot mig så att hans ansikte är lite mindre än 10 cm från mitt ansikte och skriker "Jag är polis, jag vill se din pistol!". "Okej?" säger jag. Sen drar han av ett sånt där skrik igen, rakt i mitt öra! Sen lutar han sig emot Lovisa och skriker skitnära hennes ansikte också. När hon frågar vad fan han håller på med och ber honom går därifrån verkar han inte ens reagera på att vi pratar med honom? Som tur är går han av bara efter en station och jag sitter kvar där i typ chocktillstånd. Jag tycker det är så himla otäckt och känslomässigt jobbigt när något sånt där händer. Jag vet inte vad jag ska göra i en sån situation. Känslan har funnits kvar hela eftermiddan och kvällen och jag det kändes som jag återupplevde allt igen när jag berättade på telefon för mamma. Det kanske låter överdrivet men det var hur läskigt som helst.

Frågan som endå kvarstår är vad det egentligen var för fel på den människan? Vad gör en person i det tillståndet ute bland annat folk helt själv? Man har ju ingen aning om han hade någon psykisk störning eller var utveckligsstörd, eller kanske båda. Om han skulle dra upp en kniv och börja vifta med eller vad han skulle göra. Men fortfarande? Ingen har ju rätten att bete sig så mot andra oavsett om man är frisk i huvudet eller inte. Varför låter man en människa helt utan sociala spärrar och jag vet inte vad gå ute själv?

Det här gjorde mig iallafall väldigt upprörd och jag känner hur känslorna rusar bara av att jag skriver om det.
Men nu ska jag nog ta och tacka för kvällen i allafall. Nu ser jag fram emot en helg med bio och närhet av min älskling.
/L

Åkte till skolan som började 08.15 med mattelektion imorse, men efter ungefär 10-15 minuter insåg jag att jag aldrig skulle klara av att vara kvar hela dagen, inte ens hela den lektionen. Så det var lika bra att sätta sig på tunnelbanan tillbaka hem igen med ångesten och gråten i halsen. Jag mår så jävla piss, jag skulle kunna krypa ur skinnet just nu. Varför kan jag aldrig bara få vara frisk och må 100% bra? Det har jag fan inte gjort på ett år nu, det är nånting hela tiden. Endå har jag känt mig positiv och pigg närmsta tiden, men självklart så måste man åka på världens bakslag. Imorgon har jag iaf ett återbesök hos magspecialisten i Västerås. Jag vet inte om jag åker hem idag och struntar i skolan helt imorgon istället för att bara vara med halva dagen. Det är inget jag är pigg på, men jag får se hur dagen ter sig.

Igår tog det två timmar för mig att somna. Jag trodde jag skulle hosta sönder lungorna. Jag måste iaf ta mig till apoteket idag för att köpa Noskapintabletter, en hostmedicin som faktiskt fungerar, för så här kan jag inte hålla på, det suger ut all kraft ur en.

Nu måste jag titta lite på teknikläxan vi hade tills idag, sen ska jag nog sova en stund.
/L

Nu är det kanske på tiden för ett litet inlägg? Haha, inte uppdaterat på typ 4 veckor, men det har väl ingen dött av. Här sitter jag iallafall ISKALL om händer och fötter och längtar efter lite värme. Världens solsemester skulle ju inte direkt sitt fel just nu.

Men jag kan bara tala om att under lovet har jag lyckats tjäna ihop till mitt körkort! Jag är faktiskt lite stolt över mig själv. Jag jobbade nämligen hos pappa under 6 dagar på lovet. Det var bara det att klockan ringde 05.30 på nyårsdagen och det var bara att pallra sig iväg till den väntande arbetsdagen som erbjöd 11 timmars jobb. Vi var i Storfors i Värmland och jobbade med att tvätta rent elcentraler och elskåp på en industri som brunnit. Hela sjukt vad sot och skit det blir. Det låter kanske skittråkigt, men jag ser det som en erfarenhet och det var faktiskt inte så hemskt! Jobbade 11h på nyårsdagen, 11h lördagen, 10h söndagen, 10h måndagen, 9h tisdagen och 8 h på trettondagen :) Man var lagom mör när man kom hem på kvällarna kan jag ju bara tala om.



Skolan har dragit igång och man får genast massa plugg såklart. Jag känner så himla opepp på skolan och det finns verkligen ingen motivation för skiten överhuvudtaget. Men det som jag endå känner motivation för är att börja träna! Jag har världens sug efter något att lägga all min fritid på när jag är här uppe och nu ska jag verkligen köra stenhårt. Frågan är bara om jag verkligen ska satsa på SATS? Eller ska jag kanske välja Friskis och Svettis endå? Eftersom jag inte riktigt kan bestämma mig så har jag fortfarande inte pallrat mig ner till Alvik för att betala medlemsavgiften och första månadskortet som jag tänkte för en timme sen. Nu väntar jag bara på att pappa ska ringa upp, måste prata med honom en gång till innan jag går dit känner jag.

Inge najs schema vi har heller! Går till nånstans runt klockan tre alla dagar utom fredagar (då slutar vi 11.15) och jag tycker inte alls det är jobbigt faktiskt. På onsdagar börjar vi med mentorstid 10.40-11.40 sen lunch och sen bara 70 minuters Estetiskt verksamhet. Det är hur skönt som helst.

Mina händer luktar fortfarande subway-macka ifrån lunchen? Hur äckligt som helst, hur kan lukten från en macka sätta sig på händerna? Haha.

Dagens sista tanke som jag tänker skriva ner här är..På tunnelbanan imorse så var det fullproppat med människor i den vagnen jag var. Man stog typ packade och tanken på att man borde kunna bli smittad av typ vinterkräksjukan HUR lätt som helst när så många människor står sådär tätt slog mig. Jag fick typ lite lätt panik över det medans jag stog där. Jag är verkligen livrädd för att bli magsjuk. Man var ju ingen aning om det är någon i närheten som har någon bakterie i sig eller nått sånt? STRESSANDE. Samma sak på lunchen idag när typ en 10-årig kille går förbi och bara hostar RAKT UT? Vad har man för fel då? Jag vågar inte ens andas in när något sånt där händer i närheten. Jag blir så himla irriterad och uppstressad av såna där äckliga saker.


Haha japp, det var det, tack för nu.
/L